Typologi

 Lori Hall och Thomas Ratliff publicerade 2014 en artikel om människors beteende vid protester. I artikeln undersöks fördelningen och mångfalden av specifika aktiviteter i USA mellan åren 2006 och 2009. De kom här fram till att aktiviteterna brett kan delas in i sex olika aktivitetskategorier. Dessa sex kategorier är följande.

Bokstavlig, symbolisk, estetisk och sensorisk

Beteendet i denna kategorin går ut på artistiska, dramatiska och symboliska uppvisanden. Det kan innefatta gatuteater, dansande och liknande. Ofta används bilder, objekt, konst, musikuppträdanden, tal eller mässande. Det innefattar också protester som till exempel samlar signaturer till sitt ändamål, som går in för att förstöra symboliska och politiska objekt eller liknande. Detta är den kategorin med den bredaste omfattningen, och påverkan på samhället är ofta underskattat

Helighet och högtidlighet

I denna kategorin består beteendet mestadels av böner, vakor, tändande av ljus, korsbärande, protester organiserade som en religiös sammankomst och liknande. Samtliga händelser är direkt kopplade till någon form av religiös eller spirituell tro eller ideologi. Sådana här händelser där helig aktivitet är den viktigaste faktorn får väldigt sällan någon respons av polis, vare sig med närvaro eller ingripande. Ofta så ger heligheten en stillhet eller tysthet till protesten.

Institutionell och konventionell

Aktivitet som förlitar sig mycket på politiska processer och sociala institutioner så som presskonferenser, stämningar och liknande. Dessa sker ofta i samband med icke-konfronterande eller icke-våldsamma aktiviteter. En ganska accepterad form av protest då den på ett sätt opererar inom systemets ramar och regler. Just av samma anledning är det också en historiskt sett omtvistad metod.

Rörelse

I denna kategorin hamnar alla protester som innefattar någon form av kollektiv rörelse från en fysisk plats till en annan. Exempelvis återfinns här aktiviteter som marscher och parader, ibland kan start- och slutposition av marschen eller paraden även ha en symbolisk betydelse för protesten. Den möjliga påverkan en polisinsats kan ha beror till stor del på hur lång sträcka som marschen sträcker sig över, långa sträckor blir mycket svårare för polisen att behålla kontroll över, även när demonstranternas säkerhet ligger i polisens intresse. Under perioden som Hall och Ratliff analyserade (år 2006 till 2009) var marscher några av de största demonstrationerna.

Civil Olydnad

I denna kategorin har vi demonstrationer som innefattar undvikande av förpliktelser, strejker, blockader och så vidare. En organiserad och taktiskt planerad civil olydnad. På något sätt bryter dessa aktiviteter antingen direkt eller tekniskt sett mot lagen. Ofta får dessa demonstrationer mest uppmärksamhet från myndigheter, forskare och media. På grund av denna kategorins konfronterande natur och det direkta sätt dessa aktiviteter ämnar besvara problem finns en viss överlappning med våld och hot, men på grund av att denna typen ofta är mer kontrollerade samt mer taktiskt och strategiskt planerade så räknas detta till en separat kategori.

Kollektivt våld och hot

Allt kollektivt våld passar in under denna kategori. Det kan till exempel vara slagsmål, knuffande, skadande av egendom och så vidare, men även muntliga hot. Ofta uträttas våldet av en relativt liten del av demonstranterna. Dessa demonstrationer förekommer sällan och får ofta inte mycket stöd av allmänheten eller media. Dessa aktiviteter möts ofta med likvärdig kraft eller mer. Historiskt har detta setts som det enda sättet att få resultat, men bevisen talar mot det.