Historiska revolutioner, statskupper och aktivism

1600-talets Europa

Under hela 1600-talet runtomkring i Europa pågår protester, civil olydnad, aktivism, upplopp och revolter mot den sittande makten. Flertalet oroligheter handlar om maktfördelningen mellan kyrka, kungen, folket och adeln. Andra orsaker till aktivism och motstånd under 1600-talet är nationalism, svält, kravet på självständighet och utvidgade fri- och rättigheter för samhällets medborgare. Vetenskapen ställdes mot religionen, katoliker mot protestanter, kungen mot bönderna och auktoriteten mot friheten.

Samhällsdebatten pågick i tidningar, genom böcker, pamfletter och notiser spreds idéer, tankar och information under hela 1600-talet. England avskaffade obligatoriska licenser för att bedriva eller trycka tidningar under 1600-talet. Publikationerna och utgivningarna av Thomas Hobbes Leviathan år 1651 och John Lockes Two Treatises of Government 1689. Är två riktiga milstolpar vad det gäller synen på människan, socialkontraktsteorier och stater.

Ärorika revolutionen

En statskupp som varit oerhört viktig för parlamentarismen och demokratins utveckling i Europa ägde rum mellan årsskiftet 1688- till 1689 i England. Även kallad den oblodiga revolutionen eftersom statskuppen var utan blodspillan. Dock skapade statskuppen blodiga efterföljande krig mellan England, Skottland och Irland. Kungens makt beskars genom lagen. Parlamentet fick en större del av makten. Kungen ges inte möjligheten att själv kunna upphäva lagar, utfärda beskattningar eller inneha en personlig arme. Ideologiskt inspirerade den ärorika revolutionen tankegångarna hos både Locke, Voltaire och Montesquieu. En konstitution och en stat kan styras utan kungligt envälde. Revolutionära idéer på den tiden. En stat utan en monarki.

Mediala revolution

Information och kommunikation är makt. Och under hela första delen av 1600-talet byggs ett post- och kurir system upp i Europa – vilket ökar distributionen av tidningar, böcker, brev och texter. Mängden information som når 1600-talets medborgare i formen av nya idéer och tankar ökade avsevärt i förhållande till tidigare århundraden. Parallellt med den mediala revolutionen löper stadskulturens mötesplatser fram. I och med kaffehusen öppnanden under 1600-talets senare hälft runtomkring i Europa. Bildas nya sociala mötesplatser för intellektuella, kulturkritiker, författare, politiker, hantverkare, vetenskapsmän och universitetsstudenter. Kaffehusen var en plats att samla och värva oliktänkande, dela ut propaganda, skapa diskussioner och samhällsopinioner.

Europas kaffehus

År 1663 beräknar man att det fanns 82 kaffehus endast i London. Något som senare oroade Englands Kung Charles den II. Enligt konungens utsago var kaffehusen endast ett tillhåll för – fientligt inställda upprorsmän och provokatörer. Och till viss del hade Kung Charles en viktig poäng. Kaffehusen var en smältdegel för olik tänkande samhällskritiker, aktivister och normbrytare. Förbudet mot kaffehusen misslyckades katastrofalt.

Historiska källor påvisar att hemliga sällskap har stiftat sina första bekantskaper i användandet av kaffehusen – både som mötesplats och samtalsrum. Enligt historiska forskare skall flertalet revolutionärer, upprorsmakare och samhällskritiker som senare spelat huvudrollen i efterföljande revolter och protester samlat sina anhängare och spridit sin information hos besökarna av kaffehusen på 1600- och 1700 talen. Kaffehusen och stadslivet blomstrade på båda sidorna av Atlanten. Både i Europa och i Amerika blev kaffehusen i de större städerna – viktiga sociala mötesplatser för intellektuella ur olika samhällsgrupper.

Brödupproret – kvinnotåget mot Versailles

Folkets revolter i olika länder har historiskt givit beteckningen bröduppror. Året 1789 marscherade 6000 personer varvid majoriteten var kvinnor. Beväpnade med högafflar, klubbor och gevär. Kungen gav upp i sitt slott i Versailles och följde med demonstrationståget tillbaka in till Paris. Orsaken var stigande priser på bröd och det franska folket svalt. Ett annat stort bröduppror genomfördes av kvinnor i Ryssland och i staden Sankt Petersburg år 1917 den 8 mars. Ryssland svalt och kvinnorna krävde bröd och fred. Den nationella kvinnodagen är fastställd efter detta datum – 8 mars varje år.

Amerikanska revolutionen

Historiskt kan bläcket på ett papper få stor betydelse. Pennan är ett mäktigt vapen – den skriver historien. Enskilda skribenters publikationer som läses och inspirerar andra att ta ställning och engagera sig i olika former av aktivism – pennan är ett sätt påverka, förändra och revoltera. Thomas Paine anses vara en av förgrundsgestalterna och boken Common Sense lär ha influerat, påverkat och engagerat personer i USA att genomdriva den amerikanska revolutionen. George Washington påverkades starkt av bokens argument om frigörelse och självständighet. Flera andra därtill Thomas Jefferson, Abraham Lincoln och Alva Edison skall också ha influerats politiskt av boken.