En kort historik om kvinnokampen

Kvinnors kamp för självständighet, frigörelse och samma medborgerliga rättigheter som män. Ett jämlikt samhälle har under historiens lopp varit långt ifrån självklart. Många kvinnor har genom tiderna kämpat för att nå samma rättigheter som män och på många håll pågår kampen fortfarande. I västvärlden har kvinnors rättigheter dock karaktäriserats av många avgörande framsteg de senaste etthundrafemtio åren. Vissa händelser har varit mer avgörande och omtalade än andra med betydelsefulla kvinnor i spetsen.

Suffragetternas våldsamma kamp för kvinnlig rösträtt

Föreningen för kvinnlig rösträtt hade funnits i England sedan 1865, men det var först 1903 som WSPU bildades – Women’s Social and Political Union, eller som det inofficiella namnet lyder – suffragetterna. Organisationen grundades av Emmeline Pankhurst och hennes dotter Christabel och samlade tusentals kvinnor. Tillsammans hade de ett viktigt mål – rösträtt för Englands kvinnor. Värt att poängtera är att det inte enbart handlade om att få rösta. Den kvinnliga rösträtten sågs snarare som symbolisk för vad som innebar att vara medborgare och som kvinna räknas in i samhället på samma sätt som män. 

Suffragetternas kamp för kvinnors rättigheter har blivit omtalad, omskriven och skildrats på en rad sätt, framförallt då den kom att bli mycket offensiv. Efter att i över fyrtio år försökt föra fram sin kampanj genom fredliga aktioner, ansåg suffragetternas grundare, Emmeline Pankhurst, att kampen borde ta en mer offensiv riktning. Ingenting hade hänt och man valde att börja ta till metoder som skulle vara omöjliga att ignorera. Dessa militanta aktioner skulle idag klassats som civil olydnad och rentav terrorism. Bland annat placerade man ut tidsinställda bomber i ett hus som landets finansminister höll på att bygga. Med över två kilo krut förstördes huset. Man förstörde även telefonkiosker, krossade fönster och rev sönder kvinnoförnedrande konstverk. Häri ligger dock skillnaden mot vår tids terrorister. Suffragetterna förstörde egendom och skadade sig själva, men inte andra människor.

1918 kom allmän rösträtt för män och kvinnor över 30 år att införas. Tio år senare infördes slutligen kvinnlig rösträtt på samma villkor som mäns. Samma år avled Emmeline Pankhurst till följd av de påfrestningar som hungerstrejk och tvångsmatning haft på hennes kropp.

1960-talets protest mot en förnedrande kvinnobild

Miss America-protesten i USA den 9 september 1968; kanske en av de mest legendariska och omskrivna kvinnodemonstrationerna i historien. Nära 400 kvinnor från hela landet samlades utanför Convention Center i Atlantic City, där Miss America-tävlingen hölls, för att uppmärksamma hur kvinnor förnedrades av skönhetsindustri och ideal. Samtidigt var det en intensiv protest mot hur man såg på kvinnors levnadssätt under denna tid; hur de förväntades gifta sig och leva som hemmafruar, utan karriärmöjligheter eller utvecklande arbeten.

Utanför centret uppmanades kvinnor att kasta allt de som ansågs som symboler för en förnedrande kvinnobild. Bh, gördlar och högklackade skor tillsammans med skönhetsattiraljer såsom smink och lösögonfransar åkte ner i den så kallade Freedom trash can – frihetssoptunnan. Uttrycket bh-bränning fick här sin uppkomst genom de kvinnor som tog av sig bh:n under protesten. Dock är uttrycket felaktigt då de kastades och inte brändes, men begreppet är en myt som genom decennierna blivit seglivad. 

Aktionen arrangerades av kvinnorörelsen Women’s Liberation med poeten och författaren Robin Morgan som en av de viktigaste initiativtagarna. Morgan skrev i samband med aktionen också artikeln No more Miss America! som bjöd in kvinnor att delta samt listade protestens viktigaste punkter.
Aktionen genererade enorm medial uppmärksamhet, även internationellt, och räknas som det avgörande startskottet för den andra vågs feminism som därefter tog vid.